Halloween på Börje Olssons Konditorier
Idag på jobbet så var det Halloween, vi hade nästan alla klätt ut oss och vi har haft skit kul med min kamera! Så tänkte att jag skulle visa er några. Det var så kul att få se andras reaktioner också. Vi hade kvällsöppet idag, men vi på BOS var faktikst de enda som hade klätt ut sig, kan jag ändå tycka var lite tråkigt. Men det visar ju bara att vi är bäst.
Idag på jobbet så kom en bloggare från kuriren som fotade oss. Och om ni klickar
HÄR kan ni komma till det inlägget. Där finns också fler bilder på oss.
Har verkligen jobbat järnet idag också! Vi hade hur mycket som helst, och sen ingenting så att vi precis hann diska undan allt och fylla på bakverk så att diskarna var fulla igen. Jobbade från 12-22 så egentligen var det bara ett tiotimmars, det är inte farligt alls. Men eftersom att vi hade så mycket och göra så är jag ganska mör nu. Dessutom så öppnar jag imorgon. Men förberedde lite nu på kvällen redan så att jag har iallafall några mindre saker att göra på morgonen.
Nu bjuder jag på en sista bild, sen är det dags för mig att sova. Hoppas att ni också har haft en väldigt bra dag.
Fin dag
Idag så har jag öppnat på jobbet. Fram till klockan elva hade jag verkligen ingenting att göra, hade typ tre kunder på en hel timme. Men klockan elva så rasade allt folk in samtidigt. Det blev riktigt roligt, jag älskar när det är mycket att göra, visst det får ju inte vara så mycket att man inte vet vad man håller på med, men när det är nog mycket så tiden bara rullar på.
När klockan var tre så fick jag mot alla odds faktiskt gå hem, eller jag fick sluta. Så då kom en väldigt saknad Emelie och träffade mig tillsammans med Elin, så vi gick och tog en fika på Waynes.
Efter fikat sprang jag och Emelie på stan ett litet tag och jag fick med mig lite saker hem. Som vanligt då.
Gjorde även klart mina halloween naglar idag, eftersom att vi ska klä ut oss på jobbet då vi har kvällsöppet imorgon. Ska bli roligt, ska klä ut mig till en spökpirat. Ska bli riktigt roligt att se vad dom andra ska vara också. Naglarna då blev helt ok, inte dom bästa jag har gjort, men det var ändå helt ok.
Nä, men nu blir det att sova. Så man orkar upp imorgon. God natt alla söta!
Life is too short.
Jag ger allt, jag ger aldrig någonsin upp.
Jag är väl som alla andra personer i världen och byter idoler och förebilder titt som tätt. Men denna kvinna Carola, har alltid varit en av mina idoler. Jag älskar hennes röst, den är det som får mig att må bra när jag är ledsen och får mig att bli glad och vill bara sjunga med. Hennes låtar, har också alltid betytt väldigt mycket för mig. Speciellt låtarna från hennes platta Från nu till evighet hon är nog den enda svenskan jag lyssnar på som sjunger låtar på svenska, eller det är väl klart att jag lyssnar på andra, men hon är den som jag har hållt fast vid.
Jag har sett henne live två gånger, och jävlar vilken power hon har på scen. Hon bjuder verkligen på en show när man ser på henne.
Men jag kan nog faktikst säga att det är hon som fått mig sjunga, eftersom att när jag var liten så spelade mamma ofta hennes låtar. Och jag ville så gärna ha en röst som henne, det kan jag säga att det har jag inte. Men jag jobbar fortfarade på henne. Men just hennes röst älskar jag också. Jag älskar röster som har power. Jag är verkligen inte den som gillar att lyssna på när tjejer sjunger i huvudklang. Det är bröströst som gäller.
Ville bara dela med mig av min största idol.
Stoppa utvisningen av Milad Hashimi från Boden.
Här tycker jag att ni går in och skriver under.
Var med och stoppa utvisningen för våran vän Milad Hashimi från Boden i Norrbottens län!!!
Han har levt i Sverige sedan 4 år tillbaka, hos en fosterfamilj i Sävast samt med sin flickvän sedan ett år tillbaka.
En oerhört trevlig, omtänksam och driven 19-årig kille som kan flera språk varav pashto, persiska, spanska, engelska och framför allt lika bra svenska som jag själv som då har levt här i 15 år länge än honom. Även en väldig fotbollstalang som spelar i ett lag i Boden. Utöver detta en grym gymnast som har tränat med Luleå Gymnasterna. Den senaste tiden har han varit anställd hos Vattenfall samt studerar andra året vid samhällsvetenskaplig linje i Boden. Han är nu tagen av polis och sitter i flyktingförvar i Gävle.
Det som gör mest ont att se är att en så talangfull, driven, integrerad ung kille med så stort kontaktnät bara kan skickas iväg. Han har levt här i fyra år och hunnit skapa sig ett helt liv och en framtid i landet. Från en dag till en annan ska han bara lämna allt - sin familj, flickvän, klass, arbetskamrater, idrottslag - för ett liv i Afghanistan där ingenting väntar på honom. Ingen familj och ingen framtid - de alternativ han i princip har är att bli tiggare, tjuv, kidnappare, ansluta sig till ett kriminellt nätverk eller gå med i armén och bli soldat, eftersom man är helt utelämnad utan familj i de stora provinserna i Afghanistan. Jobb fås enbart genom sociala nätverk. De internationella trupperna kommer även lämna landet 2014 och Afghanistan går då mot mycket sämre tider.
Läs mer om läget i Afghanistan 2013 här: http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.5890387-vad-vantar-egentligen-de-unga-i-afghanistan-
Milad har inget liv i Afghanistan - hans framtid finns i Sverige och här är han värd att stanna! Snälla var med och hjälp honom att få komma hem till Boden igen!
Anledningen till att jag lägger ut detta på min blogg är inte för att jag känner denna kille personligen. Utan jag känner hans flickvän, vi har gått i samma klass i tre års tid och är vänner. Jag hoppas verkligen att alla som läser detta på min blogg, går in och skriver under! För jag vill verkligen inte att han ska behöva åka tillbaka, dels för att han inte kommer ha någon framtid borta i Afghanistan, utan också för min väns skull! Jag vill inte att hon ska behöva få sin pojkvän bortskickad från Sverige. Och jag tycker verkligen att det är helt jävla sjukt av Sverige att skicka tillbaka en nittonårig kille dit! Han har ingenting där borta, varken familj eller en trygg framtid.
I Sverige så har han en framtid, han har en familj som tar hand om honom, han har en flickvän han går i skola och kan göra något i sitt liv som han verkligen vill. Men om han skickas tillbaka så har han inget av det. Och är det rätt??
Jag hoppas verkligen att ni tar och skriver under detta, så att det kommer att uppmärksammas av media och av de personerna som kan göra något åt detta!
Nytt och sött
Idag innan vi hade personalmöte så sprang jag runt lite inne i smedjan, och inne på ur och Penn så hittade jag dessa söta öronhängen för endast tjugofem kronor. Super nöjd!
I am strong.
För några månader sedan, eller det är väl snart ett år sedan kan jag tänka mig. Så gjorde Robin Stjernberg en låt för att stödja BRIS. Det var detta som gjorde att jag fick min idé till mitt Projektarbete. Jag ville göra något som Robin gjorde, och det gjorde jag. Fast ändå inte på samma sätt som honom, han hade bättre fördelar än vad jag hade. Men jag gjorde en konsert, i fördel till BRIS. Jag satte ihop en kväll, men några band och soloartister och vi skrapade ihop några kronor till BRIS.
Anledningen till att jag ville göra detta är väl som många andra har som skänker pengar till BRIS. Jag ville på något sätt bidra till att barn ska få kunna prata av sig med något annan än sina föräldrar eller kuratorerna på skolan. För det är inte alltid man vill det, man vill bara kunna prata med en helt utomstående person, som aldirg kommer få veta ens riktiga namn, träffa en på skolan varje dag, eller ännu värre finnas där hemma hela tiden.
Jag tycker att det BRIS gör är fantastikst och jag vill att de ska kunna hålla sitt företag öppet och kunna hålla på föralltid. Och jag hoppas verkligen att dom kommer att kunna göra det.
Men här har ni låten, som inpirerade mig och garanterat många andra.
Milstolpar.
I livet och framför allt som ung, så går man igensom väldigt många milstolpar. Nu tänkte jag berätta om mina som har skett under det senaste halvåret, det är väldigt många tycker jag, framför allt med tanke på att det har inte ens gått ett halvår sedan jag kom fram till min första stolpe, nu tänker jag ge er dom i tidsordning, och en liten berättelse efter varje.
1. Klara körkortet
27e maj så klarade jag mitt körkort, och det var verkligen en tydngd som lättade från bröstet. Jag hade kämpat med det så länge, och jag var less på alla som hackade på mig och kvävde mig och bara tvingade på mig det där jävla körkortet, men nu har jag det i min hand och jag kunde fan inte ha varit gladare.
2. Studentbalen
Studentbalen är verkligen något som jag har drömt om ända sedan jag var en liten flicka. Det var så roligt, och vi var så fina jag och André.
3. Studenten
Detta om något var verkligen dagen med stort D. Lyckligaste dagen i mitt liv kanske man skulle kunna säga. Men att nu var jag klar med skolan, efter all jävla skit jag hade gått igenom under tiden, så är jag stolt över att jag fatikst klarat det.
4. Mitt första jobb
Jag hann knappt gå ut skolan, så hade jag mitt första jobb. Nog för att jag redan jobbat där drygt ett och ett halft år, men nu är det på riktigt jag har en fastantällning, jag har något att säga till om. Jag trivs som bara den, jag älskar verkligen att gå till jobbet, för att jag vet att detta kommer inte vara en annan dag lik, jag kommer att få träffa nya kunder, jag kommer få träffa gamla stammisar, jag kommer få träffa trevliga och sedan rentutsagt elaka kunder, men det är mitt jobb, och just nu hade jag inte bytt det mot något annat.
Inte nog med att jag fick min fasta antällning på Börje Olssons Konditorier, så fick jag mig ett extra jobb. Detta inom samma branch men tusen gånger jobbigare, och en utmaning som heter duga. Nämligen som Servitris på Resturang Luleå där är jag några nätter i månaden och jobbar.
5. Min egna lägenhet
Snart flyttar jag ju faktikst ut ur flickrummet också, till mig egna lägenhet. 27e December gäller det. Detta kommer vara ett äventyr som jag kommer att minnas resten av mitt liv, och jag vet att det kommer att vara hårt, att kunna hålla i alla pengar som bara går. Att städa utan att någon ber mig, eller bara den saken att behöva tvätta mina egna kläder. (tro inte nu att jag inte alls tvättar hemma, utan det gör jag). Det kommer att bli kul, och jag hoppas verkligen att jag kommer att klara av det.
Här var några milstolpar jag klarat av nu på ett kort tag, det känns så skönt, och jag hoppas att det kommer många fler och snart!
Min lilla samling
Har av någon anledning börjat att samla på muminmuggar, här har vi tre av mina åtta, hade vilja visa alla men dom andra fem är redan i lägenheten, så det får bli på ett litet tag då när jag flyttar in, eller om jag åker och hämtar dom på ett tag, eftersom att dessa fyra har fått en hedersplats i mitt rum, och det ser faktiskt riktigt fint ut.
Just give me a reason
Than maybe you Will hear the words I've been singing
Only God can judge me
Just be true to who you are
Having so much fun!
Tjo hej!
Nail art
Åh herre min Gud
Fyfan vilken helg jag har haft! Orkar fan inte med många såna här till! I lördags, så vaknade jag vid ett, så då vare bara att skynda som fan med hår smink, ta ut alla piercingar och hinna slänga i mig något i mat väg. Var på mitt extra jobb på Resturang Luleå, strax innan klockan tre, och där slet jag som fan ända till tre på natten, så det blev ett tolvtimmars.
Klockan elva i söndags så var jag på mitt riktiga jobb. När jag vaknade så hade jag träningsvärk som bara fan. Så fick verkligen kriga mig igenom den dagen.
